Fängelsehålan

Bildkälla: Historiska kartor, Lantmäteriet

I denna lektion finns beskrivet för ert besök till fängelsehålan. Fler praktiska råd kring besöket hittar ni under fliken Besöka Torsåker. Under besöket håller du som lärare en kort föreläsning och sedan får eleverna enskild eller i grupp undersöka platsen innan ni har en gemensam uppslutning där ni tittar på några kartor.

I den här filen hittar ni lärarhandledningen för besöket till Torsåker. Under fliken ”Besöka Torsåker” hittar ni fler praktiska tips inför ert besök. (PDF)

Notera – Om ni väljer att runda av era studier kring häxprocesserna med gruppredovisningar är dessa besök ett bra tillfälle för grupperna att anteckna lite extra kring den plats de ska redovisa om. Ha gärna med papper, penna, kamera eller andra material för dokumentation.

Notera – Om ni väljer att runda av era studier kring häxprocesserna med gruppredovisningar är dessa besök ett bra tillfälle för grupperna att anteckna lite extra kring den plats de ska redovisa om. Ha gärna med papper, penna, kamera eller andra material för dokumentation.

Lektionsbeskrivning

Syfte

Syftet med lektionen är att eleverna ska få upptäcka fängelsehålan, men även att studera kartor och börja fundera mer på källkritik.

Genomförande

I denna lektion finns beskrivet för ert besök till fängelsehålan. Fler praktiska råd kring besöket hittar ni under fliken Besöka Torsåker. Kopplat till denna lektion finns en föreläsning med manus som ni kan använda hela eller delar av. Vid besöket får eleverna undersöka, dokumentera och fundera på hur platsen kan ha sett ut. Ha gärna med papper och penna. Här kommer ni att både prata om hur det var att sitta i fängelsehålan, men också om själva platsen. Hur vet man var fängelsehålan låg? Kopplat till lektionen finns flertalet kartor som ni kan använda er av, antingen som nedladdningsbara filer eller som utskrifter. Se vidare instruktioner i filen ”Om lektionen”.

Målgrupp

Årskurs 1–9

Ämnen

Historia, Religionskunskap, Geografi

Tidsåtgång

Ca 20–45 minuter. Tidsåtgången beror i hög grad på hur ni lägger upp ert besök och om ni tar en fikapaus på platsen.

Kopplingar till läroplanen

Årskurs 4–6
Historia

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

  • Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.
  • Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800

  • Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
Religionskunskap

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
  • Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.      
Geografi

Geografins metoder och verktyg

  • Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
  • Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.
Årskurs 7–9
Historia

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen

  • Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
  • Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.
Religionskunskap

Religion och samhälle

  • Kritisk granskning av hur religion och religiositet framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka individer och samhället i stort.
Geografi

Geografins metoder och verktyg

  • Digitala och analoga kartors uppbyggnad samt olika kartprojektioner och deras egenskaper. Geografiska informationssystem (GIS) och exempel på hur de används i samhället.
  • Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former
    av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp

Lektionsupplägg

Lektionsinnehåll